Sök
  • Sonja

Då det normla blir onormalt och tvärtom.

Jag är jag uppfostrad att vara hövlig och skaka hand då jag hälsar på någon första gången eller då jag kommer in i ett rum med männniskor.

Därtill tycker jag om att kramas, det vet alla som känner mig. Oberoende om det är någon väldigt nära eller mer bara "en bekant". Sådan är jag, delar värme och kärlek kring mig.


Häromveckan inträffade något som fick hela den inställningen att ta en rejäl vurpa.

Jag träffade en person för första gången. Personen sträckte fram handen för att hälsa, automatiskt gjorde jag detsamma. Sedan slog det mig, "Vad gjorde jag? Skakade hand med en människa jag aldrig sett förr, hur gick det så?"

Tanken som slog mig kändes helt surrealistisk. Jag gjorde det självklara, det som jag är uppfostrad att göra och som jag själv tycker är det rätta. Ändå... Det normala känns plötsligt helt fel, så FEL, FEL, FEL! Och i enlighet med rekommendationer i pandemins spår gjorde jag fel... Så, hur jag än vänder på det så skulle känslan som blev kvar vara att jag gjort fel.

Plötsligt i mars, som en blixt från en klar himmel, var inte det självklara som att ta i hand självklart mer.


Det samma gällde naturligtvis att avstå från att kramas. Känslan att träffa en gammal studiekompis men inte kunna kramas, då vi sågs i Mariehamn efter att inte sets på många år, kändes helt absurd. Fast känslan talade för att krama om honom satte tanken stop, vilket kroppen sedan lydde. Men, det kändes fel...


Vi lever i en värld där beröring, närhet och mänsklig fysisk kontakt avråds på grund av omsätndigheterna.

Vi avråds alltså från att få tillfredställt ett basalt behov som vi föds med och som enligt forskning är livsviktig för människan. Beröringens positiva effekter är många. Bland annat är det stressreducerande, stärker immunförsvaret, lindrar smärta och sänker blodtryck och puls. Beröring utsöndrar hos människan oxytocin, vårt lugn- och ro hormon.


Brist på beröring ger s.k. "skin hunger". Effekten av det är känslan av att det fattas något i livet.

Nu har många människor i sin närmaste krets peroner som de, trots restriktioner, kan krama och beröra.

Men det finns även de som lever helt utan den möjligheten, att ta emot beröring från någon annan. Det finns, tack och lov, sätt för de personerna att ändå kunna utsöndra oxytocin. Att ha ett husdjur att kela med, ta en varm dusch eller ett varmt bad eller använd värmedyna eller tyngdtäcke är några exempel.


Det normala är inte längre normalt, det har blivit det nya onormala medan det onormala blivit normalt. Fast det, rent biologiskt, vore mest normalt att det gamla normala vore det normala. Där människor tar i hand, kramas eller ger varandra en klapp på ryggen!


Vill du läsa mer om beröring och betydelsen av närhet kan jag rekommendera hjärnforskaren Helena Backlund Waslings bok "Närmare".


#sedetstoraidetlilla #balticmt #tacksamhetivardagen


73 visningar

Baltic Mental Training

Sonja Signell

Tel: 050 30 13332

FO-nr 2699824-3

Baltic Fysio Clinic

Kjell Signell

Tel: 22700 (Cityläkarnas reception)

FO-nr 1897646-6

 

  • LinkedIn Social Icon
  • Facebook Social Ikon